Historik och äldre dokument

Koloniområden för fattiga arbetare uppstod i Tyskland i och med att industrialismen hade slagit igenom och åstadkommit att massor av människor sökte sig in till städerna där fabrikerna byggts. Bostadsbristen var svår, barnfamiljer bodde oerhört trångt och dödligheten bland barn och vuxna var stor.

En tuberkulosläkare i Leipzig vid namn Schreber köpte in en större bit land och styckade upp det till mindre lotter som hyrdes ut till fattiga arbetare. Det blev succé , dödligheten sjönk och barnen blev friskare. Därför spreds idén över Europa. Omkring 1900 hade tex Köpenhamn 10 000 kolonilotter. Stockholm ingen!
En borgarkvinna Anna Lindhagen som arbetade som fattigvårdsinspektris bland Stockholms fattiga familjer kom 1903 på besök till Köpenhamn och såg då de många kolonierna. Hon blev eld och lågor, for hem till Stockholm och började leta land för anläggande av kolonilotter. Första koloniområde som kom till 1905 var Söderbrunns kolonier ute på Djurgården vid Albano Detta område finns fortfarande kvar och är Stockholms äldsta.

Så fick Anna Lindhagen syn på Södermalms sydsida som då var en utmark långt från centrum. Hon blev mycket förtjust i den del där nu Eriksdalslundens koloniområde ligger. 1906 flyttade kolonister in i sina 6 kvadratmeter stora hus i Eriksdalslunden.

Första världskriget bröt ut. Hungerkravaller uppstod när det inte fanns mat att få. Myndigheterna upplät då all mark som var gagneligt för odling såsom parker , bergskrevor, tomma markytor . Gratis sättpotatis delades ut. En trädgårdskonsulent anställdes för att ge råd till de nya odlarna. Området där nu Södra Årstalunden ligger var 1912 ett brant berg som stupade rakt ned i Årstaviken men redan 1917 då denna förening bildades hade flitiga spadar hackat ut plana ytor där man odlade flitigt och små stugor hade byggts. Efter första världskriget expanderade staden och behövde mark för bostäder och fabriker. Men sydsidan av Södermalm förblev underligt nog intakt.

1938 förlorade föreningen flera stugor i den sluttning ner mot Årstaviken som togs i anspråk av den järnväg som då byggdes. I detta sammanhang sades alla kolonister i Södra Årstalunden upp. Men så lätt blir man inte av med kolonister de bet sig kvar på sluttningen.
Nödbostäderna som 1919 byggts uppe på Södra Bergen, Årstalunden kallad (därav vårt områdesnamn Södra Årstalunden), revs 1938 för där skulle Södersjukhuset nu börja byggas.

1930-talet präglades av stor bostadsbrist så många kolonister hyrde ut sin stuga. Men stugan var oisolerad så folk frös ihjäl och då förbjöds det att övernatta .
Stugornas skick var som sagt inte det bästa, mycket beroende på att kolonisterna endast hade ettårskontrakt. Man reparerar inte en stuga alltför mycket , den kan ju tas ifrån en nästa år.

Så pågick nerklassningen av kolonirörelsen fram till mitten av 1960-talet då en katastrof fick kolonisterna att ilsket och gemensamt kräva att stadens myndigheter skulle ge dem flerårskontrakt samt rusta upp koloniområdena. Katastrofen var skövlingen av Dalens koloniområde för att där uppföra ett jättesjukhus, som aldrig blev av. De stackars kolonisterna fick tre veckor på sig att riva och bränna upp sina älskade stugor annars kunde de betala 200 kronor så gjorde någon annan det! Sedan låg området öde i 7 år! Efter ett mycket välbesökt möte i Medborgarhuset förstod myndigheterna allvaret bakom stockholmskolonisternas ilska och flerårskontrakt började skrivas, staket uppsättas, regler för storlek på hus och bodar upprättas, toaletter saneras m.m.
1976 delades den övre delen av Södra Årstalundens yta upp till 7 nya lotter där de nya kolonisterna fick en svår uppgift att bygga sin stuga på det branta berget.
Den ytan hade dittills odlats kommersiellt av en trädgårdsmästare som bodde i stugan på nuvarande lott 38.
1981 plöjdes ängen längs järnvägen upp och 14 odlingslotter anlades.

Av dessa odlingslotter är en handikappanpassad och en delas av tre daghem.
Södra Årstalunden har 25-årskontrakt som går ut 2010 på sina 45 stuglotter.Fasta punkter under året är de obligatoriska städdagarna i april och oktober.
Årsmötet i början av april brukar äga rum i Eriksdalsskolan. Vi har ett rullande festkommittéschema där man hamnar i kommittén vart 5:e år. Sommarfesten äger rum på allmänningen lördag före midsommar.

Styrelsen går två rundvandringar per år en i juni och en i oktober där man tittar på odling och hus. Ljusfesten förläggs till lördag i augusti närmast fullmåne.
Byggnadstillstånd behövs på det mesta av exteriöra förändringar. Bygglov ges av Stadsbyggnadskontoret.
Detta är en del , mycket mer finns att berätta när den tiden kommer.

Topsy Bondeson

ÄLDRE TAL från jubileer

Tamikos grönsakssidor